testar...

...på en gammal blog

Ny blog-teknik

Nu har jag bytt blog-programvara från Blogger till Wordpress. Orsaken är behovet av kategorier!

Det är ingen skillnad om man läser via webben men RSS-feed har nu ändrats från Atom till RSS.
Använd istället RSS 2.0 feed: http://www.futuramb.se/blog/?feed=rss2

Beklagar om det blir strul!

Är kärnkraftens tidevarv förestående?

Stewart Brand, bl a grundare av Whole Earth Catalog och författare till en mängd inflytelserika böcker, förutspår i artikeln Environmental Heresies att klyftan mellan miljörörelsen och den vetenskapliga utvecklingen kommer överbryggas. Orsaken är att den ökande kunskapen om vår miljö och vårt samhället ger ett annorlunda perspektiv på gårdagens sanningar.

Det finns flera exempel på när vi har radikalt ändrat inställning när vi fått ny kunskap och synen på skogsbränder är ett sådant. I början på seklet var skogsbränder ett stort problem, men efter att förstått vilket roll skogsbränder spelar i det ekologiska systemet sätter man idag snarare eld på skogar för att uppnå de positiva effekterna.

Urbaniseringen som länge setts som något fult från miljöhåll, bidrar i själva verket starkt till att minska befolkningsutvecklingen till en hanterlig nivå, bryta upp gamla kulturella mönster och skapa nya där kvinnor inte förtrycks och utbildningsnivån ökar och när gamla områden avfolkas lämnas allt mer mark tillbaka till naturen.
Utvecklingen inom bioteknologiområdet med t ex genmodifiering bidrar till en effektivare matproduktion som tar mindre mark i anspråk och är i själva verket mycket sällan orsak till utrotning eller andra negativa effekter. Många av de "sanningar" som idag dyker upp i debatten har ingen sanningsgrund. En öppen debatt måste dock till för att se tekniken skiljt från sitt ursprung i den stora företagens forskningslaboratorier.
Kärnkraftens risker kommer också att behöva omvärderas när vi ser konsekvenserna av dagens energiproduktion i ljuset av den pågående globala uppvärmningen. Om vi skall ha någon chans att påverka de stora klimatförändringarna behöver vi göra det nu och då kommer vi också att gemensamt lösa de problem som finns med hantering av kärnavfallet.

Brand har ett övertygande sätt att skriva och han har en klar poäng. De svepande generaliseringarna är dock problematiska. Det krävs en betydligt mer nyanserad diskussion om vart och ett av de ämnen som tas upp. I den efterföljande diskussionen får Brand berättigad kritik av Joseph Romm, en välkänd expert inom energiområdet.

Det viktiga för mig var att det skrevs en artikel som understryker att många av våra traditionella föreställningar om världen håller på att ställas på ända. Ny kunskap och nya förutsättningar sätter våra värderingar på spel och det mesta måste diskuteras lite djupare och inte bara döljas under arketypiska etiketter.

Läs artikeln i Technology Review:
Environmental Heresies

Läs även den efterföljande diskussionen:
Brand vs Romm

Hur samhällen kollapsar

Hur kan hela samhällen bara försvinna? Vad var det t ex som hände med maya-kulturen eller befolkningen på Påskön? Jared Diamond, författare till boken Gun, Germs and Steel har nu kommit med en ny fascinerande bok som heter Collapse - How Societies Choose to Fail or Succeed. Som titeln antyder så handlar boken om hur samhällen går under på grund av sin oförmåga att anpassa sitt beteende till de förutsättningar som verkligen gäller. Exemplen som gås igenom är både historiska och moderna. Det handlar om allt från maya-kulturens fall, hur en norsk vikingakoloni på Grönland försvinner och hur Påsköns tidigare invånare till slut tvingades lämna ön till exempel som hur delstaten Montana (inte) hanterar sin jorderosion och andra liknande fall.

Diamond har identifierat fem huvudsakliga orsaker till att samhällen går under. Dessa formulerades i en review av Stewart Brand i Wired som

• miljöförstöring
  
• klimatförändring
  
• fientliga grannar
  
• brutna handelsförbindelser
  
• dumhet

där en eller två av dessa plus dumhet är tillräckligt för att få en civilisation på fall.

I boken finns även exempel på hur samarbete, anpassning och aktiv minskning av intressekonflikter ibland kan uppstå:

A good example of a society minimizing such clashes of interest is the Netherlands, whose citizens have perhaps the world's highest level of environmental awareness and of membership in environmental organizations. I never understood why, until on a recent trip to the Netherlands I posed the question to three of my Dutch friends while driving through their countryside. Their answer was one I shall never forget:

"Just look around you here. All of this farmland that you see lies below sea level. One-fifth of the total area of the Netherlands is below sea level--as much as 22 feet below--because it used to be shallow bays, and we reclaimed it from the sea by surrounding the bays with dikes and then gradually pumping out the water. We have a saying, 'God created the Earth, but we Dutch created the Netherlands.' These reclaimed lands are called 'polders.' We began draining them nearly a thousand years ago. Today, we still have to keep pumping out the water that gradually seeps in. That's what our windmills used to be for, to drive the pumps to pump out the polders. Now we use steam, diesel, and electric pumps instead. In each polder there are lines of pumps, starting with those farthest from the sea, pumping the water in sequence until the last pump finally pumps it out into a river or the ocean. In the Netherlands, we have another expression: 'You have to be able to get along with your enemy, because he may be the person operating the neighboring pump in your polder.' And we're all down in the polders together. It's not the case that rich people live safely up on the tops of the dikes while poor people live down in the polder bottoms below sea level. If the dikes and pumps fail, we'll all drown together. When a big storm and high tides swept inland over Zeeland Province on February 1, 1953, nearly 2,000 Dutch people, both rich and poor, drowned. We swore that we would never let that happen again, and the whole country paid for an extremely expensive set of tide barriers. If global warming causes polar ice melting and a world rise in sea level, the consequences will be more severe for the Netherlands than for any other country in the world, because so much of our land is already below sea level. That's why we Dutch are so aware of our environment. We've learned through our history that we're all living in the same polder and that our survival depends on each other's survival."

Detta är en bok för beslutsfattare och andra som uppehåller det beteende och de konflikter vårt samhälle är fyllt av idag. Även om den enligt flera recensenter inte har samma höjd som sin föregångare Guns, Germs and Steel innehåller dem många tänkvärda exempel och resonemang.

Det är lätt att själv dra tanken ett steg till och fundera på om resonemanget även gäller t ex företag. Likheterna är faktiskt slående när det gäller organisationers ofömåga att reagera på och anpassa sig till omvärldens förändringar.

Klicka på boken för att köpa eller kika mer.

Engelsmännen formulerar de nya stora utmaningarna för forskningen inom IT-området

Man kan möta framtiden på många sätt. Antingen springer man på i sitt hjul och tar dagen som den kommer, eller också försöker man förstå vad som händer i en omgivning så att man kan göra situationen bättre. Ett tredje sätt är att sätta upp mål som är så utmanande att man måste anstränga sig för att komma dit och på så sätt skapa framtiden. De flesta utav oss använder det första strategin så den representerar kanske den strategin som man brukar kalla situationsanpassad handling eller situated action. Den andra strategin skulle man kunna kalla den analytiska, eller kanske akademiska strategin, när man tror att om man bara har tillräcklig kunskap och insikt om vad som händer så kan man också göra klokare val. Den tredje strategin skulle jag kalla ingenjörsstrategin och innebär att man lägger fokus på att försöka bygga något som är bättre och på det sättet snarare bygga framtiden än att försöka förstå den.

För samhällen och gemenskaper finns det flera poänger med att använda ingenjörsstrategin vilket inte minst visat sig vid byggandet av t ex pyramider eller katadraler och utvecklingen av det amerikanska rymdprogrammet. Dessa stora projekt har fått en lång rad positiva bieffekter och har bidragit med att fokusera resurserna, skapat sociala och kommersiella strukturer, skapat en övergripande mening för människor i programmen men också runt om, drivit på innovationen i samhället och för lång tid framåt bidragit med symboler och strukturer som haft varaktigt enande effekter på hela kulturer.

Idag pratar man om termen Grand Challenges som det politiska och socialt enande verktyg man kan använda för att gå framåt och engagera människor i att fokusera på svåra utmaningar och samtidigt skapa ett bättre samhälle. Ett uttryck för detta inom företagsvärlden är BHAG vilket står för Big Hairy Audacious Goal. Uttrycket myntades av Collins och Porras i deras framgångsrika bok Built to Last och beskriver de stora och långsiktiga utmaningar som fungerar enanade och organiserande på ett företag. I forskningsvärlden har man arbetat med Grand Challenge Problems som ett sätt att rikta forskningen mot ett fåtal centrala problem. Målet är att genom att fokusera på just dessa problem kommer utvecklingen inom området att ta ett eller flera stora kliv framåt. Utmaningen eller problemet måste då ha ett antal egenskaper.

1. Problemet skall vara svårt att lösa och det skall krävas att man utvecklar sin förmåga flera magnituder för att man skall lyckas
   
2. Problemet skall vara lösbart dvs inte bevisats principiellt olösligt och framstegen skall helst vara mätbara
   
3. Att lösa problemet skall få stora positiva konskvenser både ekonomiskt och socialt
   

England och USA har varit framträdande i att använda angreppssättet i sin forskningspolitik och arbetet har nu fortsatt ytterligare ett varv. Under slutet av januari i år kom engelsmännen med en ny och uppdaterad uppsättning framtida utmaningar inom IT-området.

• Arkitekturen hos hjärnan och medvetandet - sedan en längre tid en fråga inom filosofin som nu anses ha potential att bidra med kunskap för hur man bygger informationssystem
  
• Det livslånga minnet - hur hanterar man all den data som skall lagras och finnas åtkomlig under en livstid
  
• In vivo - in silico - datorer har spelat en central roll i forskningen om livets processer, kan man nu simulera fullständiga organismer och dess utveckling i en dator skulle man lära sig mycket mer om livets mysterier
  
• En vetenskap för ubiquitous computing i en global skala - hur kan man skapa förutsägbarhet i det emergenta globala system av alla de personliga tekniska artefakter vi bär omkring på?
  
• Skalbara ubiquitous computing system - här handlar det om att fokusera på att utveckla metoder för att kunna stå emot den exponentiella komplexitetet och lära oss utveckla skalbara ubiquitous computing system
  
• Kunskapsutveckling inom icke-traditionella beräkningsteknologier - när nya typer av datorer och beräkningssystem baserade på t ex kvantdatorer och nanoteknologi dyker upp måste kunskapsområdena runt algoritmer och beräkningar också utvecklas
  

InfoWorld: Computer scientists identify future IT challenges: January 25, 2005: By : APPLICATION_DEVELOPMENT : APPLICATIONS : HARDWARE
Rapporterna där utmaningarna beskriv

Ny demografisk trendrapport från FN

Nytt och intressant att notera:

• Världens befolkning kommer enligt de justerade trenderna att plana ut runt 9 miljarder år 2050
  
• Urbaniseringen ökar kraftigt och dagens antal stadsbor (3,2 miljarder) kommer att öka till runt 5 miljarder (60% av jordens befolkning) år 2030
  
• Andelen personer över 60 år kommer att dubblas från 10% i år till över 20% år 2050
• Antalet migranter har fördubblats mellan år 1960 och år 2000 och 60% av dessa finns i den "utvecklade världen"
  

Ladda ner rapporten

Misstagens evangelium

Gång på gång händer saker som tar organisationer på sängen. Trots att händelserna enligt externa bedömmare inte var så svåra att föreställa sig. De flesta av dessa händelser har dessutom föregåtts av flera varningssignaler, som alla har ignorerats eller misstolkats. Några mer allvarliga exempel är händelser som 9/11 och katastrofen med rymdfärjan Columbia. Även många andra mindre dramatiska händelser, men kanske nog så allvarliga, hamnar i denna kategori. Det märkliga är att organisationer som drabbas verkar helt enkelt inte ha kunnat föreställa sig dem och varningssignalerna verkar systematiskt ha filtrerats bort.

I artikeln Gospels of Failure diskuteras de dimensioner som beskrivs ligga bakom problemen: organisationens föreställningsförmåga, kultur och kommunikation. Bakgrunden är att The 9/11 Commission Report tar upp just dessa faktorer som centrala för varför den amerikanska administrationen misslyckades med att föreställa sig terrorangreppet på tvillingtornen. Den viktiga frågan är förstås vad man kan göra åt denna organisatoriska blindhet.

Organisationens föreställningsförmåga
The 9/11 Commission Report föreslår att man bygger in en process för att den vanliga mänskliga föreställningsförmågan skall kunna få genomslag i administrationen. I artikeln gör författaren direkt en koppling till scenarioplanering, en allt vanligare metod inom affärsvärlden. Genom att använda olika scenarier och sedan sätta sig in en annan aktörs situation får man fart på fantasin och kan måla upp möjliga framtida drag.

Kultur som förstärker känslan av säkerhet
En av de viktiga verktygen man har är att ständigt störa det förrädiska lugn som annars riskerar att leda till arrogans. Den kultur som skapar en känsla av att befinner sig på ett säkert ställe måste helt enkelt störas.

Kommunikationsvägarna
Här gäller det att motverka centralisering och låta kommunikationen gå både vertikalt och horisontellt. Låt de sociala relationerna kortsluta organisationen.

Detta låter i mina öron som ganska sunda och välmotiverade målsättningar. Dock är dom inte nya och undertecknad har själv predikat dessa under ett antal år. Det är uppenbart att det finns en initierad grupp med trötta entusiaster som arbetar med att få sina organisationer att hantera förändringar i omvärlden på ett icke disruptivt sätt. Det finns också en ganska utbredd medvetenhet om att man annars riskerar att falla på mycket små tuvor. Samtidigt arbeta dock många interna krafter åt rakt motsatt håll. Jag pratar både om drivkrafter som härstammar från ett traditionellt industriellt synsätt men även mekanismer som verkar vara grundläggande i mänsklig organisation. Ett exempel är den utspridda ingenjörsbaserade viljan att avgränsa, fokusera och effektivisera. Ett annat är benägenheten att centralisera när omvärlden förändras. Ett tredje är benägenheten att inom olika enheter skapa olika världsbilder och en egen raison d'être under (?) den övergripande organisationens paraply. Tillsammans driver dessa åt rakt motsatt håll mot en bättre horisontell kommunikation, att tänka på det större sammanhanget och att ha en bättre fungerande kollektiv fantasi.

Hur viktigt är det för det stora perspektivet om organisationer i gemen kommer att klara av att bli mer anpassningsbara eller inte? Jag undrar om det inte är en kritisk osäkerhet för hur skumpig ekonomisk färd västvärlden kommer att få de närmaste hundra åren...

Läs mer i artikeln: Fast Company - Gospels of Failure