Engelsmännen formulerar de nya stora utmaningarna för forskningen inom IT-området

Man kan möta framtiden på många sätt. Antingen springer man på i sitt hjul och tar dagen som den kommer, eller också försöker man förstå vad som händer i en omgivning så att man kan göra situationen bättre. Ett tredje sätt är att sätta upp mål som är så utmanande att man måste anstränga sig för att komma dit och på så sätt skapa framtiden. De flesta utav oss använder det första strategin så den representerar kanske den strategin som man brukar kalla situationsanpassad handling eller situated action. Den andra strategin skulle man kunna kalla den analytiska, eller kanske akademiska strategin, när man tror att om man bara har tillräcklig kunskap och insikt om vad som händer så kan man också göra klokare val. Den tredje strategin skulle jag kalla ingenjörsstrategin och innebär att man lägger fokus på att försöka bygga något som är bättre och på det sättet snarare bygga framtiden än att försöka förstå den.

För samhällen och gemenskaper finns det flera poänger med att använda ingenjörsstrategin vilket inte minst visat sig vid byggandet av t ex pyramider eller katadraler och utvecklingen av det amerikanska rymdprogrammet. Dessa stora projekt har fått en lång rad positiva bieffekter och har bidragit med att fokusera resurserna, skapat sociala och kommersiella strukturer, skapat en övergripande mening för människor i programmen men också runt om, drivit på innovationen i samhället och för lång tid framåt bidragit med symboler och strukturer som haft varaktigt enande effekter på hela kulturer.

Idag pratar man om termen Grand Challenges som det politiska och socialt enande verktyg man kan använda för att gå framåt och engagera människor i att fokusera på svåra utmaningar och samtidigt skapa ett bättre samhälle. Ett uttryck för detta inom företagsvärlden är BHAG vilket står för Big Hairy Audacious Goal. Uttrycket myntades av Collins och Porras i deras framgångsrika bok Built to Last och beskriver de stora och långsiktiga utmaningar som fungerar enanade och organiserande på ett företag. I forskningsvärlden har man arbetat med Grand Challenge Problems som ett sätt att rikta forskningen mot ett fåtal centrala problem. Målet är att genom att fokusera på just dessa problem kommer utvecklingen inom området att ta ett eller flera stora kliv framåt. Utmaningen eller problemet måste då ha ett antal egenskaper.

1. Problemet skall vara svårt att lösa och det skall krävas att man utvecklar sin förmåga flera magnituder för att man skall lyckas
   
2. Problemet skall vara lösbart dvs inte bevisats principiellt olösligt och framstegen skall helst vara mätbara
   
3. Att lösa problemet skall få stora positiva konskvenser både ekonomiskt och socialt
   

England och USA har varit framträdande i att använda angreppssättet i sin forskningspolitik och arbetet har nu fortsatt ytterligare ett varv. Under slutet av januari i år kom engelsmännen med en ny och uppdaterad uppsättning framtida utmaningar inom IT-området.

• Arkitekturen hos hjärnan och medvetandet - sedan en längre tid en fråga inom filosofin som nu anses ha potential att bidra med kunskap för hur man bygger informationssystem
  
• Det livslånga minnet - hur hanterar man all den data som skall lagras och finnas åtkomlig under en livstid
  
• In vivo - in silico - datorer har spelat en central roll i forskningen om livets processer, kan man nu simulera fullständiga organismer och dess utveckling i en dator skulle man lära sig mycket mer om livets mysterier
  
• En vetenskap för ubiquitous computing i en global skala - hur kan man skapa förutsägbarhet i det emergenta globala system av alla de personliga tekniska artefakter vi bär omkring på?
  
• Skalbara ubiquitous computing system - här handlar det om att fokusera på att utveckla metoder för att kunna stå emot den exponentiella komplexitetet och lära oss utveckla skalbara ubiquitous computing system
  
• Kunskapsutveckling inom icke-traditionella beräkningsteknologier - när nya typer av datorer och beräkningssystem baserade på t ex kvantdatorer och nanoteknologi dyker upp måste kunskapsområdena runt algoritmer och beräkningar också utvecklas
  

InfoWorld: Computer scientists identify future IT challenges: January 25, 2005: By : APPLICATION_DEVELOPMENT : APPLICATIONS : HARDWARE
Rapporterna där utmaningarna beskriv

Ny demografisk trendrapport från FN

Nytt och intressant att notera:

• Världens befolkning kommer enligt de justerade trenderna att plana ut runt 9 miljarder år 2050
  
• Urbaniseringen ökar kraftigt och dagens antal stadsbor (3,2 miljarder) kommer att öka till runt 5 miljarder (60% av jordens befolkning) år 2030
  
• Andelen personer över 60 år kommer att dubblas från 10% i år till över 20% år 2050
• Antalet migranter har fördubblats mellan år 1960 och år 2000 och 60% av dessa finns i den "utvecklade världen"
  

Ladda ner rapporten

Misstagens evangelium

Gång på gång händer saker som tar organisationer på sängen. Trots att händelserna enligt externa bedömmare inte var så svåra att föreställa sig. De flesta av dessa händelser har dessutom föregåtts av flera varningssignaler, som alla har ignorerats eller misstolkats. Några mer allvarliga exempel är händelser som 9/11 och katastrofen med rymdfärjan Columbia. Även många andra mindre dramatiska händelser, men kanske nog så allvarliga, hamnar i denna kategori. Det märkliga är att organisationer som drabbas verkar helt enkelt inte ha kunnat föreställa sig dem och varningssignalerna verkar systematiskt ha filtrerats bort.

I artikeln Gospels of Failure diskuteras de dimensioner som beskrivs ligga bakom problemen: organisationens föreställningsförmåga, kultur och kommunikation. Bakgrunden är att The 9/11 Commission Report tar upp just dessa faktorer som centrala för varför den amerikanska administrationen misslyckades med att föreställa sig terrorangreppet på tvillingtornen. Den viktiga frågan är förstås vad man kan göra åt denna organisatoriska blindhet.

Organisationens föreställningsförmåga
The 9/11 Commission Report föreslår att man bygger in en process för att den vanliga mänskliga föreställningsförmågan skall kunna få genomslag i administrationen. I artikeln gör författaren direkt en koppling till scenarioplanering, en allt vanligare metod inom affärsvärlden. Genom att använda olika scenarier och sedan sätta sig in en annan aktörs situation får man fart på fantasin och kan måla upp möjliga framtida drag.

Kultur som förstärker känslan av säkerhet
En av de viktiga verktygen man har är att ständigt störa det förrädiska lugn som annars riskerar att leda till arrogans. Den kultur som skapar en känsla av att befinner sig på ett säkert ställe måste helt enkelt störas.

Kommunikationsvägarna
Här gäller det att motverka centralisering och låta kommunikationen gå både vertikalt och horisontellt. Låt de sociala relationerna kortsluta organisationen.

Detta låter i mina öron som ganska sunda och välmotiverade målsättningar. Dock är dom inte nya och undertecknad har själv predikat dessa under ett antal år. Det är uppenbart att det finns en initierad grupp med trötta entusiaster som arbetar med att få sina organisationer att hantera förändringar i omvärlden på ett icke disruptivt sätt. Det finns också en ganska utbredd medvetenhet om att man annars riskerar att falla på mycket små tuvor. Samtidigt arbeta dock många interna krafter åt rakt motsatt håll. Jag pratar både om drivkrafter som härstammar från ett traditionellt industriellt synsätt men även mekanismer som verkar vara grundläggande i mänsklig organisation. Ett exempel är den utspridda ingenjörsbaserade viljan att avgränsa, fokusera och effektivisera. Ett annat är benägenheten att centralisera när omvärlden förändras. Ett tredje är benägenheten att inom olika enheter skapa olika världsbilder och en egen raison d'être under (?) den övergripande organisationens paraply. Tillsammans driver dessa åt rakt motsatt håll mot en bättre horisontell kommunikation, att tänka på det större sammanhanget och att ha en bättre fungerande kollektiv fantasi.

Hur viktigt är det för det stora perspektivet om organisationer i gemen kommer att klara av att bli mer anpassningsbara eller inte? Jag undrar om det inte är en kritisk osäkerhet för hur skumpig ekonomisk färd västvärlden kommer att få de närmaste hundra åren...

Läs mer i artikeln: Fast Company - Gospels of Failure

Samarbetets betydelse för innovationen

Dave Pollard som har en av de mest referererade innovationsbloggarna jag sett, tog häromveckan upp tråden om Innovation as Collaboration. Detta ämne är i och för sig inget nytt och t ex Michael Schrage i sin mycket intressanta Serious Play: How the World's Best Companies Simulate to Innovate har fokus åt det hållet. Schrage beskriver nödvändigheten av att ändra sitt perspektiv och betrakta sina produkter främst som prototyper för nästa produkt, snarare än en färdig produkt. Prototypen utgör i första hand en diskussionsyta där man kan diskutera framtida produkter. Det handlar alltså om att samarbeta med och använda kunderna som en intelligent testgrupp eftersom man inte på förhand kan veta vad som kommer att slå.

Varför jag ser att detta ämne är mer intressant nu än någonsin är de negativa effekterna vi ser av fokuseringen på kortsiktig lönsamhet. Innovationsförmågan i organisationer bygger till stor del på att det finns slack för att kunna hitta, utveckla och testa nya idéer. Och dessutom göra det i grupper som är sammansatta av individer med olika perspektiv, och ser problemen från de olika håll, kommer från olika kunskapsområden men också företräder de verksamheter som skall påverkas av innovationen i nästa steg.

Främst pratar både Pollard och Schrage om produktinnovationer. Detta tolkar jag som att det är för att prylar utgör mer begripliga exempel. Båda är annars mycket medvetna om vidden av innovationsområdet. Pollard skriver dessutom i samma inlägg om de andra typerna av innovationer där det är är uppenbart att samarbete är en förutsättning för att lyckas. Han refererar där till en lista över tio olika innovationstyper från The Doblin Group.

• Affärsmodeller
  
• Nätverk och allianser
  
• Möjliggörande process
  
• Kärnprocesser
  
• Nya produktattribut
  
• Produktplattformar
  
• Tjänster
  
• Distributionskanaler
  
• Varumärke
  
• Kundens upplevelser
  

En sådan lista kan självklart hjälpa till att vidga perspektivet på vilka andra typer av innovationer man kan arbeta med. För att kunna förstå vilken typ man skall fokusera på tror jag dock att man behöver börja tänkandet om innovationer ett steg innan själva avgränsningsfasen. För mig handlar innovation och förmågan att innovera först och främst om att förstå den värld där innovationen skall fungera, attrahera eller lösa problem. Ingenjörer som är uppslukade och inbäddade i en stor organisation kan vara hur kreativa som helst. Efter ett ganska kort tag har dock deras uppfattning om världen utanför det egna ämnesområdet bleknat och blivit ersatt av karikatyrliknande bilder. För att motverka detta behöver man hela tiden analysera omvärlden och återupptäcka de samband och sanningar som är viktiga för det egna företagets utveckling. Det är inte givet att det är uppenbart var man skall leta, lika litet som det är uppenbart vilken funktion en kund kommer att värdera mest.

Lärresor och nya upplevelser av hur potentiella kunder har det är förstås ett sätt att lära sig om omvärlden. Tyvärr blir ofta dess kortare exkursioner i verkligheten ganska grunda och man får i många fall bara en ny uppsättning karikatyrer att lägga till sin samling. Det som saknas är antingen tid, eller också metodik för att tränga på djupet.

Det finns mer analytiska ramverk man skulle kunna arbeta med istället. För att undvika kortare nedslag som inte ger den stora bilden kan man istället koncentrera sig på de större linjerna. Scenarioplanering är ett verktyg som tvingar en grupp människor att bryta perspektiv med varandra genom att söka mönster i omvärlden och utveckla belysande omvärldsscenarier. Processen bygger på att man diskuterar större drivkrafter och försöker identifiera de som är störst och viktigast för den domän man undersöker. Baserat på dessa spänner man upp scenarier som beskriver möjliga ytterligheter och s a s ramar in omvärlden och framtiden på en karta. Dessa scenarier eller kartbilder kan sedan användas i en innovationsprocess för att tänja karikatyrerna av kunder och omvärld till att både bli mer verklighetsnära och djupare. För att skapa de innovationer som ger konkurrenskraft behöver man framför allt se världen på ett sett som andra inte gör. Det är till stor i förmågan att se världen ur ett nytt perspektiv som den stora potentialen för innovation ligger.

I en allt mer komplex värld är det inte längre viktigast att kunna handla fort och effektivt utan att ha en unik insikt och att handla rätt. Detta får man endast genom att samarbeta i grupper med människor som har olika insikter.

Spegel, spegel på väggen där...

I sagorna och myterns värld har speglar gärna speciella magiska förmågor. De är ofta allseende och kan t ex ge svar på svåra frågor om vem som t ex skönast i landet är. Nu när Internet har kommit så får väl den typen av frågor lätt svar med hjälp av Google ;-). Framtiden är dock fortfarande svår att se in i. Tänk om man hade en spegel som kunde berätta vilka konsekvenser en viss handling kommer att få om ett, tio eller femtio år. Accenture Technology labs i Sophia Antipolis håller på att utveckla en sådan spegel. Deras variant är dock lite mer avgränsad och handlar om att ge en person en framtida bild av sig själv baserat på det levnadsmönster personen har idag. Om man dricker mycket alkohol och inte motionerar mer än att lunka fram och tillbaka mellan TV-soffan och kylskåpet kommer detta att ge utslag på bilden av sitt framtida själv. Kanske kommer man då att se en mer rödnäst och plufsig nuna än man hade sett annars. Genom att ha ett antal kameror och sensorer på olika ställen i huset bygger programmet bakom spegeln upp en profil som ligger till grund för bilden.

Även om systemet av uppenbara skäl kanske aldrig kommer att bli en kommersiell succé ställer idén onekligen intressanta frågor om vårt handlande och våra beslut. Hur kommer vi att agera om vi vet mer om framtida konsekvenser? Kunskapen om möjliga framtida effekter av ett visst beteende eller ett visst beslut verkar tvinga oss att ta en av två vägar. Den ena vägen innebär att vi kommer att ta sträver efter att ta hänsyn till den information vi får tillbaka och ta nästa beslut baserat på summan av all information vi fått. Problemet med detta angreppssätt är att komplexiteten ökar kraftigt destom fler beslut vi tar och ju mer återkopplingsinformation vi får. Den andra vägen innebär att vi baserat på insikt eller ignorans stänger av det mesta av återkopplingsinformationen och försöka hitta oss själva dvs vårt inre jag och förlita oss på vår intuition. Troligen kommer den första vägen dessutom att svänga in på den sistnämnda när komplexiteten i beslutssituationen blivit så hög att inte ens den mest intelligente och energiska personen längre klarar av att ta något beslut. Om detta resonemang är rätt kommer dagens trend mot ökad kunskap om olika samband, fler återkopplingar och feedback-loopar resultera i att vi en efter en kommer att bestämma oss för att följa vår intuition och ignorera den feedback vi faktiskt får.

Ser vi inte det mönstret redan idag när allt fler omkring oss inte agerar i enlighet med tidigare mönster utan strävar efter att gå sin egen väg, att hitta sig själva.

New Scientist Breaking News - Mirror that reflects your future self